• Arbetarbladet
• 10.09.2023
• 15:45
• (Päivitetty: 10.09. 15:55)

Boken överspänner en tidsrymd från januari 1939 till 1941. Vinterkriget börjar. Det var då Finland kämpade ensam mot Sovjetunionen påhejat av den västsinnade världen.

Kriget slutar i att vi förlorar Viborg och stora delar av Karelen. Det var en bitter fred. Karelarna skulle ges mark och ägor, vilket var svårt och tungt. Odlingsmark var allt den tiden. Den svenska jorden i de regioner finlandssvenskarna bodde lyckades man oftast skydda. Man fick dock lov att bistå ekonomiskt för att ge karelarna nya hem och ägor.

Boken slutar när fortsättningskriget börjar. Det var då vi stödda av tyskarna anföll Sovjetunionen för att återtaga Karelen. Det slutade inte riktigt bra det heller.

Viborg förlorades igen.

Därtill tvingades Finland ingå en vänskaps- och biståndspakt med Sovjetunionen. Vi behöll dock vår självständighet och fick så småningom agera mera och mera internationellt.

Boken beskriver inte bara det här.

Den beskriver trovärdigt hur journalisten Henrik Gunnars och skådespelerskan Molly Timm upplever de här åren.

Som bakgrund tecknas några vänner och bekanta samt en hel del händelser i tiden.

Stilen författaren har valt är skicklig och konsekvent. Mycket arbete har lagts på detaljer och omgivning. Läsarens fantasi behöver inte aktivera sig så mycket.

Händelserna utspelas i Helsingfors, mest Kronohagen, dels vid fronten, och i Korsnäs i Österbotten.

Man åker mycket tåg och cyklar en hel del. Bensin är svårt att få så bilarna står mest i garaget. Om de går så drivs de ofta av gengas.

Nå en grön Volvo används ibland.

Ja därtill, paddlar man en hel del. Det är fråga om människor, som har något att röra sig med.

Henry rapporterar från fronten, vilket tecknas realistiskt. Journalisterna var inte riktigt populära där. Trots att de ofta utsattes för farliga situationer. Henry vill visa sig vara tapper och tar stora risker. Han skäms dock för sin fördelaktigare situation.

Molly gör mest roller i Sverige. I Finland var teatrarna och biograferna stängda.

Det fanns så mycket sorg och elände så myndigheterna ville inte att någon skulle stoja och glädjas.

Deras relation är av och an. Vardaglig lycka förbyts i långa tider av att vara skilda från varandra. För deras relation innebär det risker. I krigstid vet man aldrig om denna dag är den sista. Författaren har beskrivit deras relation trovärdigt och realistiskt, ett gediget arbete helt enkelt.

Författaren beskriver händelserna i detalj, människornas tankar och reaktioner likaledes.

Man måste ta tid på sig när man läser den här boken. Det är den dock värd.

Ett verk av en mästare skulle jag säga. Han har skapat en egen stil som är bra för läsaren.

I hast kan denna bok inte avnjutas.

Recension: Kjell Westö; Skymning 41. Roman från en krigstid (2023); Förlaget; 360 s.