• Arbetarbladet
• 09.05.2025
• 13:50

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat Europas säkerhetsmiljö i grunden och utmanar nu EU:s förmåga att hantera säkerhets- och försvarspolitiska påfrestningar. Riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri (SDP) efterlyser både mod och handlingskraft av Finland och EU för att stärka sin egen säkerhet och försvarsförmåga. En stark resiliens byggs endast genom att samtidigt värna om rättsstaten, demokratin och social rättvisa.

På fredag den 9 maj firas Europadagen och Finlands 30-åriga EU-medlemskap. Unionen står just nu inför stora vägval, och lösningar måste hittas även genom omfattande interna reformer, konstaterar Kumpula-Natri.

– EU måste stärka sin säkerhet och sitt försvar. Eftersom det är tidskrävande att ändra grundfördragen, måste vi först utnyttja de nuvarande fördragen så effektivt som möjligt. Också detta kräver stora beslut, säger Kumpula-Natri.

Just nu behandlas bland annat betydande ekonomiska satsningar som stärker säkerheten, såsom finansieringen av ReArm Europe – ett program för att stöda EU:s försvarsinvesteringar – samt ett nytt finansieringsinstrument, SAFE, som ska hjälpa medlemsländerna att satsa på sitt försvar.

– När vi talar om nya gemensamma skulder och miljarder euro till försvarsändamål måste riksdagen få en genuin möjlighet att behandla frågan och granska villkoren för dessa viktiga investeringar. På Europadagen är det också skäl att främja en livskraftig samhällsdebatt om EU. Dessa frågor får inte forceras igenom inom några timmar bakom lyckta dörrar i utskotten, säger hon.

Kumpula-Natri menar att behovet av att reformera EU är uppenbart. Ett förnyat EU kräver ett starkt parlament och medborgarnas stöd. Säkerhet får inte innebära nedmontering av välfärdsstaten. Hållbar säkerhet byggs på fungerande demokrati och social rättvisa – därför måste ett reformerat EU ses som en helhet, understryker hon.

Finlands egen EU-politik behöver också en stark demokratisk förankring. Kumpula-Natri påminner om att samma handlingskraft som vi kräver av EU måste synas även i den nationella beredningen och i regeringens hantering av ärenden till riksdagen. Alltför ofta har riksdagen tvingats ta ställning till viktiga EU-beslut i efterhand eller under tidspress – trots att grundlagen slår fast att riksdagen ska ha tillräcklig möjlighet att påverka i rätt tid, och inte ställas inför fullbordat faktum.

– Om regeringen inte överlämnar EU-ärenden till riksdagen utan fördröjning, som grundlagen kräver, måste man fråga sig om den verkligen förmår sköta EU-politiken på ett ändamålsenligt sätt, anmärker Kumpula-Natri.

– De senaste veckorna har vi sett exempel på detta, som uppskjutandet av tillämpningen av EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering och företagsansvar (Omnibus I), samt ärendet om vargens skyddsstatus. I praktiken var dessa beslut redan fattade i Bryssel innan ens information gavs till riksdagen.

– En fungerande EU-politik från Finlands sida kräver en handlingskraftig regering och ett starkt medborgarstöd. Väl genomförda processer förbättrar både lagstiftningens kvalitet och hela samhällsdebatten, menar Kumpula-Natri.