Nein Danke!
Het debatt om kärnkraft i Tyskland
För knappt tjugofem år sedan havererade kärnkraftverket i Tjernobyl. I början av maj 1987 kom de radioaktiva molnen österifrån även till Västtyskland.
Konsumenterna vägrade att köpa vårens grönsaksprimörer som sparris eller sallad.
Anti-atomkraftsrörelsens farhågor fick en strålande bekräftelse. För den dåvarande konservativt-liberala Kohl-regeringen fick katastrofen i Ukraina aldrig några konsekvenser. Argumenten om att de tyska kärnkraftverken är säkrast i världen och inte jämförbara med gammal öststatstekonologi lugnade stämningen den gången.
Den geografiska distansen mellan Berlin och Tokyo är över 9000 kilometer. Efter den aktuella krisen i Japan och exploderade reaktorbyggnader i Fukushima är tyskarna långt ifrån hotande strålningsdoser. Men den atompolitiska debatten är dramatisk i
förbundsrepubliken.
"Det är Europas medborgare som ska avgöra kärnkraftens framtid och inte atomlobbyister i el-bolagen och regeringarna."
Visserligen står de sjutton tyska aggregaten på relativt fast mark och inte i jordbävningshotade regioner, men bilder på hotande härdsmältor i Fjärran östern är tydligen skakande. De ledde till en både drastisk och märkvärdig politiskt kursomläggning av CDU-kansler Angela Merkel.
- Läget i Japan har nått nästintill apokalyptiska dimensioner, fastsIog hon i en regeringsförklaring inför förbundsdagen i torsdags. Som konsekvens för Tysklands del förkunnade hon ett moratorium på tre månader. Under den tiden ska de sju äldsta reaktorerna tas ur bruk och utsättas för en utförlig säkerhetskontroll samt en ny riskbedömning. I Helmut Kohls energipolitiska tradition berömde även hon de tyska kärnkraftsverken för att vara "säkrast i världen".
- Situationen efter moratoriet kommer att se annorlunda ut än innan, hävdade Angela Merkel vidare i sitt anförande. Hennes något dubbla budskap till trots innebär beskedet ändå en början på att avveckla beslutet på att avveckla 2002-års röd-gröna avvecklingsavtal med atomkraftsbolagen.
Enklare formulerat, det som var sant och alternativlöst igår gäller inte längre idag. Som bekant har den svart-gula koalitionen för bara några månader sedan inlett en storpolitisk konflikt med SPD-ledda delstater om att förlänga atomkraftverkens driftstider upp till fjorton år. Motiveringen lydde då att de behövs som en "broteknologi" fram till den kommande regenerativa epoken.
Att den aktuella kovändningen skulle vara ett trovärdigt uttryck för ett nytt säkerhetstänkande är svårt att se. Kan Fukushimas ytterst extrema läge ha förändrat riskerna för reaktorerna Neckarwestheim 1 eller Brunsbüttel? Knappast!
- Och vad händer efter moratoriet på tre månader? Undrar den misstänksamme SPD-ordförande Sigmar Garbriel i förbundsdagen. Hans svar är att engergibolagen då ger ett bondoffer och att reaktorernas driftstid kommer att förlängas i alla fall.
CDU:s så kallade säkerhetsprövning är enligt honom snarare ett trick och ett svar på mediernas katastrofbilder från Japan. Och de passar dåligt ihop med CDU:s ambitioner under delstatsvalen kommande vecka. Enligt opinionsmätningar uttalar sig mellan 52 och 60 procent av tyskarna för en snabb avveckling av atomkraftverken.
Den rådande stämningen är tveklöst inte okänd för CDU som främst avser att försvara regeringsmakten i Baden-Württemberg den 27 mars. Och det är inte för intet att delstatens ministerpresident Stefan Mappus för tillfället lät stänga av två kärnreaktorer inom sitt ansvarsområde.
Omröstningen i Baden-Würtemberg anses som ett nyckelval. Färska opinionsmätningar talar till och med om chansen för en första GRÖN-röd koalition i Tyskland. Ett sådant resultat under valsöndagen kan då även innebära början på slutet på Angela Merkels regeringstid.
Oavsett om SPD kommer att fortsätta den positiva trenden som i februari började med valsegern och regeringsskiftet i Hamburg, så går de tyska socialdemokraterna helt in för att förorda en konsekvent avvecklingspolitik även utanför landets gränser.
Haveriet i Fukushima den 11 mars 2011 innebär enligt ett pressmeddelande även slutet på atomkraftens tidevarv. I en intervju med Bild-Zeitung tillkännagav partichefen Sigmar Gabriel ett gemensamt energipolitiskt utspel med den österrikiska förbundskanslern Werner Faymann och SPÖ.
- Det är Europas medborgare som ska avgöra kärnkraftens framtid och inte atomlobbyister i el-bolagen och regeringarna, lyder Sigmar Gabriels klara besked till Bild-journalisten. Instrumentet som de båda s-ledarna tänker utnyttja är EU-rättens nya möjlighet att inleda ett folkinitiativ.
